stig till toppen av världen, där änglar leker

Så har midsommarhelgen redan kommit och gått för den här gången, juli väntar runt hörnet och jag tycks hela tiden prata om hur tiden rusar fram. Nu har jag jobbat heltid i snart två veckor och tänker då och då på hur jag mådde förra och förrförra sommaren; hur jag på något sätt tagit mig genom och ur det allra mörkaste. Då kommer en slags frihetskänsla över mig. Att kunna tänka på vad som kanske ligger framför mig; att känna förhoppningarna bubbla och inte bara det nattsvarta som klibbar fast.

Samtidigt som den rusande tiden ger mig hjärtklappning, för tänk om jag inte hinner? I augusti fyller jag trettiosju, jag rycker bort gråa hårstrån från mitt huvud och känner hur något innanför bröstkorgen går sönder för varje ny ultraljudbild som läggs upp. Snart har nästan halva sommaren gått säger mamma när jag pratar med henne i telefon och hjärtat galopperar och i huvudet snurrar sommarflirt, kvällsdopp, drinkkvällar, tjejsnack, lägenhetsflytt och ungefär tusen andra saker. Men samtidigt. Så kan en inte göra mycket mer än att fortsätta, antar jag.

sådant jag tycker om, del 1

1. Doften av sommarregn på varm asfalt.
2. Ljudet av sms som äntligen kommer.
3. När Tyra säger att hon har saknat mig.
4. Att somna till ljudet av småregn mot fönsterblecket.
5. Att ligga tätt intill någon som lyssnar på samma regn.
6. Att få till den perfekta eyelinern på första försöket.
7. Att äntligen få äta när jag har varit hungrig lite för länge.
8. Doften av en ny bok när jag bläddrar i den första gången.
9. När någon skrattar högt åt ett skämt som jag känner mig nöjd med.
10. Att mamma skriver god natt och sov sött, puss och kram! till mig i wordfeud-chatten varje kväll.
11. Att jag tänker på farmor varje gång jag plockar vårens första vitsippor.
12. När katten lägger sig på min mage och kurrar högt.
13. Dagens första kopp kaffe.
14. När jag skär upp en perfekt mogen avokado.
15. Att lägga mig i en renbäddad säng efter att ha duschat.
16. När Tyra säger att hon älskar mig.
17. När Gustav springer mot mig för att ge mig en kram när vi inte har setts på ett tag.
18. När någon säger att jag borde skriva en bok.
19. När jag läser en bok som är så bra att jag inte vill att den ska slut.
20. När jag och min bästis råkar säga en sak samtidigt eller när hon skickar ett meddelande precis när jag tänkt skicka ett till henne.
21. Att få syn på vårens första blommande körsbärsträd.
22. När små barn försöker sjunga på engelska.
23. Att bli kysst av någon som kysser så bra att jag blir knäsvag.

kommer alltid att drömma om vi mot världen

Så kommer slutet av maj med mors dag och ett pickande fågelhjärta i min bröstkorg när jag scrollar genom instagramflödet. Längtan vaknar, river som vårvindarna och skriker efter ett eget lejonvrål. Skriker efter teckningar med ett snirkligt till mamma, blommor plockade med omsorg av små händer som jag ska hålla i mina resten av livet, ett vi där ingen annan kan höra hemma. Skriker efter att få vara en av dom som är någons mamma, som kan nicka och förstå när ni pratar om vaknätter förskolelämningar legobitar på golvet och lejonvrål som aldrig tystnar.

Så har jag börjat rensa, sortera och packa bland mina saker och jag har börjat längta efter att få flytta, efter början på något nytt. I en låda på vinden hittar jag glömda fotoramar och där i ligger ett inramat brev från P som följt med vid varje flytt sedan jag fick det i början av vårt förhållande. Det är ett fint kärleksbrev, men för mycket har hänt sedan dess och jag lägger det i papperskorgen istället för att packa ner det igen. Vill inte hålla kvar vid något bara för nostalgins skull.

Så har det hunnit bli juni och sommarvarmt, jag har premiärbadat i havet och skålat i bubbel med mina bästisar. Jag har cyklat fort genom stan, luktat på syrenbuskar och färdats tillbaka till mellanstadiets skolavslutningar. Jag har ramlat okända gator fram med min syster i Göteborg, varit en av 70 000 som står på en läktare och sjunger med. Minnen som ramlar över mig när Håkan sjunger om Hurricane, två steg från paradise, en lång lång tid. Förhoppningar som bubbel i mitt blod när han och jag och kanske alla andra sjunger jag tror att när vi går genom tiden att allt det bästa inte hänt än och så fyrverkerierna som jag tror hörs inne i min bröstkorg med (om du lägger huvudet tätt intill).