det är bara jag, bara jag utan dig

Så börjar ännu ett år gå mot sitt slut, det måste ha gått i någon slags rekordfart? Tre dagar innan julafton går jag på julledighet, kramar en kollega som ska vara ledig i två månader och när hon med glad röst säger du har kanske en liten putmage när jag kommer tillbaka? försöker jag svara något skämtsamt, men det känns mest som tusen nålar under huden. På kvällen står jag och trängs med flera tusen andra när Håkan sjunger och får mig så lätt, varje gång han sjunger att allt det bästa inte hänt än och jag vill ju så gärna också tro det. Senare under kvällen står jag på ett trångt dansgolv, skriksjunger till Håkan och Kent och börjar dansa med en tjej som frågar ska vi dansa? Hon har rött lockigt hår, glada ögon, mjuka läppar. Jag vet inte om det är jag som börjar kyssa henne eller hon som börjar kyssa mig, det spelar inte någon roll för jag är full och glad och behöver inte tänka på någonting annat just då och jag dansar till tre på natten.

Så kommer julafton och går nästan lika fort igen, nu dröjer det ett år till nästa jul säger jag och undrar hur det ser ut då, livet. Om det kanske ligger en till liten tandborste bredvid syskonbarnens tandborstar på handfatet, om jag kanske för första gången får köpa julklappar till mitt (MITT!) barn, om jag kanske har någon som då och då lägger sin arm om mig så där som jag tycker om. Om kanske, kanske det bästa faktiskt har hänt?

img_3400 img_3869

Annonser

6 Comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s