men man virvlar iväg och stannar upp ibland

Natten innan nyårsafton drömde jag att min moster gav mig en almanacka, att hon sa det kommer att bli ett bra år. Jag låtsas att det är ett tecken, tänker att det borde nog vara min tur snart.

De första dagarna på det nya året spenderar jag inne i min kalla lägenhet, går bara ut för att kasta soporna. Tittar på netflix, läser, klappar katten, längtar efter någon att ha tätt intill mig. Längtar så att det pulserar i handlederna och bultar i bröstkorgen efter något annat än den här ensamheten som gör dagar som dessa öronbedövande tysta.

Ännu ett barnlöst år bakom mig och ännu ett år utan någons famn att ramla in i, att lägga mina drömmar i. Jag läser andras listor över året som gick, gör snabba huvudräkningar över hur många som blev gravida eller föräldrar och tänker att snart är det kanske bara jag kvar som står utanför det där med ett rivande lejonvrål i bröstkorgen och en längtan som svärtar ner nästan allting.

Men det ligger i alla fall en vår framför mig nu, jag ska försöka hålla förhoppningarna vid liv.

Annonser

2 Comments

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s