snart har helgen vecka 48 tagit slut

Sista helgen i november och det regnar, min hals kliar och jag längtar efter snö istället för regn. Jag sover dåligt, drömmer om P, kanske för att han fyller år om några dagar. Jag vaknar vid halv elva och spenderar hela lördagen inne, klappar katten som lägger sig i mitt knä och jag längtar efter någon annan än katten att spendera dessa långsamma lördagar med. Söndag och instagramflödet fylls med förstaadventfrukostar med tända ljus och barn som vaknat alldeles för tidigt och jag borde väl njuta av min sovmorgon men känner hur det river under huden.

Att slänga in en fryspizza i ugnen, kanske hälla upp ett glas vin och sätta mig framför teven för att äta och höra någon annans röst. Att vara i ett rum fullt med människor, känna hur mitt leende liksom fastnat av ansträngningen och hur jag saknar det där självklara som finns mellan dom som är par (kanske en hand som vilar på benet en kort stund, en blick som bara två förstår). Att titta på en romantisk komedi jag nästan kan utantill den sista söndagen i november när stormen river utanför fönstret och i bröstkorgen och halsen kliar, när jag längtar efter snö och någons axel att vila mitt tunga huvud mot.

Det är då jag kan känna mig som ensammast.

Annonser

7 Comments

  1. känner igen mkt av det du skriver om. säg till om du vill ta en promenix eller nåt nån gång om det river för mkt under huden, kan vara skönt att aktivera sig för att mota såna känslor ibland. och vi är ju ändå i samma stad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s