men när jag somnar på natten har jag glömt om jag själv mår bra

Så blir det fredag igen och jag cyklar ner på stan, har inte bråttom hem. Det har känts bra med arbetsträningen i veckan, men jag är trött. Jag trängs med andra bland bokrean, känner mig irriterad och lite snurrig men har inte bråttom hem. Jag vet att jag kommer få spendera helgen i min ensamhet, jag köper en mindre flaska vin på systemet men i kön känns det bara sorgligt att stå där med en flaska till mig själv.

Jag går genom H&M, slökollar kläder och ser plötsligt en gammal bekant som jag inte sett på flera år men viker av med blicken när jag ser att hon har en barnvagn framför sig. Det bara blir så, jag hinner inte ens tänka på om hon kanske såg mig. Men jag orkar inte stanna upp, kanske prata om vad som hänt eller inte hänt sedan sist, jag får bråttom hem.

Så kommer jag hem till något helt annat än det där bubbliga. Jag klappar katten, bestämmer mig för att tvätta, dricker ett glas vin, scrollar förbi fredagsmysiga bilder på instagram, äter lösgodis direkt ur påsen. Så tänker jag att det kanske är lika bra att gå och lägga sig snart?

Annonser

6 Comments

  1. Jag såg en gammal bekant idag jag med. På Apoteket av alla ställen. Hon är en gammal gymnasieklasskamrat och vi har inte direkt hållit kontakten, men bor i samma småstad. Hon var alldeles strålande och höggravid och jag kände hur det stack i hela mig av avundsjuka. Jag tittade först bort och ville absolut inte hälsa, men det är världens minsta apotek, så jag sade ett glatt Hej. Men kände mig allt annat än glad.

  2. Jag får också ångest över alla jäkla perfekta fredagsmys och giftermål och bebislyckor där ute. Det enda som hjälper är att försöka undvika det så mycket som går till man mår bättre. När jag mår dåligt undviker jag Facebook och Instagram för jag kan liksom inte hantera andras lycka, utan måste hitta min egen först. Jag brukar koncentrera mig på att göra sånt som jag blir glad av (titta på roliga filmer, springa någon kilometer, sy en kjol, skriva och titta igenom kvällskurser som jag ev vill gå) och sen skriva om detta i min egen blogg och liksom frossa i MIN EGEN härlighet. Efter en liten tid brukar iaf jag känna mig bättre. Testa vettja! All pepp till dig, och kom ihåg att du är stark och bra och värd allt! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s